Länge sedan jag skrev här på bloggen nu.

Jag tänkte väl försöka komma igång lite igen med skrivandet, det är ju trots allt ett intresse - att skriva.

Det är befriande på något sätt, man får ur sig en hel del tankar och funderingar och det är liksom en comfort zoon på något sätt,
jag kan skriva det jag tycker, tänker och känner precis just nu. Jag skriver precis de som faller mig in, om det så handlar om vardagen eller det som går mer in på djupet, jag sätter gränserna.

Ja lite update då.
Vad händer i mitt liv?
Det är fortfarande samma svar där, det är väl mestadels jobb, haha. Tragiskt nog!
MEN! Om mindre än 2 veckor sitter jag på ett plan till varmare bredgrader för att få lite solenergi och semester och vila upp mig.

16 dagar drar vi och hör och häpna men jag är även ledig i 3 dagar innan vi åker så fröken Edlund har sammanlagt 19 dagars ledighet att se framemot, när hände de ens sist?
Var de sommarlovet i 8an typ? Haha.

Vad gör jag nu då? Jo jag jobbar, haha.

Jag sitter vak för tillfället därav varför jag kan sitta här och skriva. 
Jag sitter mest och glor på en maskin och på datorn nätterna igenom när jag är på det här stället, så de är väl soft men samtidigt sjukt långtråkigt och man blir sjukt trött av att sitta stilla en hel natt även om man lyckas få några timmars sömn innan passet så är det ju inte riktigt samma sak som en god natts sömn!

Idag har iallafall mini tagit dagisfoto, och OJ vad duktig hon var när pappsen och jag kom till dagis för att ta de individuella fotot.
Så bedårande och så duktig!
Mamman till barnet som fotades innan var alldeles chockad över hur duktig och tillmötesgående mini var när fotografen instruerade henne var hon skulle stå och hur hon skulle hålla armarna. Hon frågade oss vad de var vi gjort som fått en sådan duktig dotter, jag antar att de är för att hennes lilla krabat inte var lika förtjust över att ta kort, utan grinade och skrek igenom hela fotosensionen haha :/
Fotografen var också mer än nöjd och gav mini massvis med beröm! :)

Det är kontigt de där, hur mycket minsta lilla beröm kan få en att växa så mycket som förälder!
Allt ifrån dessa småsaker till att komma till dagis och bli överröst med hur duktig hon är på de mesta hon tar sig ann, till hennes språkutveckling! Jag är stolt som en tupp när de kommer till min lilla fis! <3

Jaja, nog babblat för denna gång, ja bjuder på en smärre bildbomb ifrån den senaste tiden av vårat liv, så titta och njut och jag hoppas ni får ett litet leende på läpparna när ni ser min fina flickas leende, för gudarna ska veta att de får då jag iaf! Värmen i hjärtat går det inte att sätta ord på.

Ha en fortsatt trevligt kväll/natt ni nattugglor som är vaken!
       

Vi har ju numera uttökat vår lilla familj med 2 ytterligare familjemedlemar!
En liten tuss på 5 månader snart vid namn Troy, en liten Sheltie hane som jag köpt ifrån min mamma som är hunduppfödare,

samt en äldre dam vid namn Blaze som jag tagit som omplaceringshund ifrån mamma de med, av många anledningar.
Tanken var att hon eventuellt skulle flytta, men de tyckte inte fröken Edlund som vuxit upp med denna donna, så hastigt och lustigt bestämde jag mig för att, hon får komma hem till oss hon med. Det blir en bra förebild och ett bra sällskap för lillen samt att jag inte behöver leva med de faktum att hon flyttar land och rike runt när hon står mig varmt om hjärtat.

Så numera fyller dessa 2 vårat hem med lite mer trevnad och en mysig hemmamiljö!
Inget slår väl lyckan hos ett djur när du varit ifrån hemmet en stund? Möjligtvis ditt barn men ändå ;)
  V